Karins 2011
Vilket jävla år! 2011 kommer alltid att vara speciellt. Glädje, sorg, lycka, ångest, vänskap, depression, förälskelse och kärlek. Hur ska man börja? Hur kan man på bästa sätt beskriva mitt år? Det har varit omtumlande, må jag säga. Jag har aldrig känt så mycket olika känslor, under en så här koncentrerad period.
Som ni vet är jag ju pedagog, så jag tänkte efter bästa förmåga uttrycka mig didaktiskt.
(Didaktik = berör vad läraren skall tänka på vid undervisning, dess mål och medel samt sambandet dem emellan)
Hurra hurra hurra för Karin, som fyllde ett kvarts sekel den 25 mars. Det firades på jobbet, barnen sjöng för mig i matsalen och jag fick en lila ballong. Jag och Micke åt middag och gick på bio i Heron City. Sedan hade jag fest/kalas hemma hos mig i början på april, där jag bjöd på smörgåstårta, dryck och säkert 15 olika sorters bakverk. Festen delades upp i två sektioner, en med Micke och poker i täten och sen min sektion (den vuxna delen, hihi) som önskade olika brassbandlåtar på spotify.
Stor förändring. I början på april separerade jag och Micke, på hans begäran. På skärtorsdagen säger han att han vill skiljas. Stackars lilla Karin blir deprimerad och får gå 6 månader hos kurator. 30 maj skrev jag på skilsmässopapper, som en månad senare skickades in. Skilsmässan gick igenom på två dagar, och han fick betala avgiften. Snabbt och smärtfritt. Jag vill tacka alla som stöttat mig under den mörkaste tiden. Tack Ewy & Anders för att jag fick bo hos er i nästan två månader. Tack Kristina för att jag fick vara hos er några helger. Tack Dick, för alla samtal jag fick ringa dig mitt i natten. Tack Dick, för att du fick mig på fötter igen!! Tack alla andra som stöttat mig, det har betytt mycket och betyder fortfarande mycket. Tack för att ni bryr er! Efter åtta år ihop har jag och Micke nu gått skilda vägar.
Karin är en ny Karin! Under året har jag gått från gamla tjocka Karin, till nya smalare Karin! I januari bestämde jag mig för att göra något åt min övervikt. På gymmet där jag tränar erbjuds ett viktminskningsprogram som kallas PreNet. I det ingick det en "kursbok", motivationsskiva (Uneståhl), rådgivning samt BIA-mätning. Jag gick på en pulverdiet, där jag bytte ut två av tre mål mot pulver. Efter en tid och kilo senare så byttes endast ett mål ut. Under denna 6 månadersperioden gick jag på kontroller varannan vecka. Jag fick väga mig, sedan mäta med elektroder hur mycket fett, vätska och muskler jag hade. Utifrån det fick jag sedan råd om kost och träning, för att kunna öka på muskler och minska i fett. Jag startade min resa på 85 kilo, midjemått på 108 cm och klädstorlek 44/46. Nu har jag gått ner till 67 kilo, minskat midjan till 86 cm och klädstorleken ligger på 38/40.
Under denna period skapade jag mig goda träningsvanor, mellan 2-4 gånger i veckan, både gym och löpning. Under senare delen av hösten gick träningen lite si och så av olika anledningar, men är nu på gång att återupptas, med i alla fall två gånger i veckan. Just nu är jag mycket inne på cirkelträning. Löpningen utomhus har paus nu under vintern.
22 maj var början på mitt nya liv. Jag var otroligt nervös, och blyg. Skulle på dejt eller vad man ska kalla det. Lite konstigt var det. Jonas, från brasset, bjöd mig på en tur med sin porsche. Så i solskenet åkte vi runt bla på Dalarö och tittade på fina hus. Jag, som i vanliga fall pratar på en massa och fjantar mig, blev blyg, och visste knappt vad jag skulle säga...
Följande måndagar innan brassrepen i Lidakyrkan åt vi tillsammans våra egna medhavda matlådor. Spänningen var olidlig, skulle nåt hända? Så, måndagen den 13 juni bjöd jag honom på middag i Lidakyrkan. Fläskfilé och rotsaksgratäng. Visste inte då, var det en dejt? Enligt mina kollegor var det så, jag var tydligen helhispig hela måndagen på jobbet. Men så, fredagen 17 juni bjöds jag hem till honom. Kärleken var ett faktum!
Semestertider. Det var äntligen dags för lite ledigt. Jag följde med Jonas i två veckor till hans pappas sommarhus i Ugglarp på västkusten (ca 2 mil norr om Halmstad). Där bodde jag i två veckor på en luftmadrass tillsammans med pappa Anders och faster Bigge, och deras hundar Elliot och Lufsen. Intressant, må jag säga. Vi gjorde lite utflykter till Halmstad, Falkenberg och såklart till Gekås i Ullared. Det var väldigt roligt att handla kläder!
Jag och Jonas tog några dagars semester tillsammans i oktober, då vi åkte upp till moster Susanne och kusinen Lina i Söderala, Söderhamn. Vi hade lugnt och skönt, och i slutet av vistelsen hade vi en konsert i deras vardagsrum. Lina 10 år på trumpet, jag på kornett och Jonas på tuba.
Jobbet. Jag trivs väldigt bra som förskollärare i Tungelsta. Jobbar i ett arbetslag där vi är två förskollärare och fyra barnskötare på tillsammans 32 barn. Under våren fick jag gå på kurser och föreläsningar, bla om "Musik som ett av de hundra språken". Jag fick även vara med på konferensen i Jönköping som några förskolor där höll i, i samarbete med lärarhögskolan Jönköping. Under hösten har jag fått vara ansvarig för ett forum "Musik & Drama", där en pedagog från alla 9 arbetslagen träffas och diskuterar och byter erfarenheter med varandra.
Brasset. Jag spelar ju med Södertörns Brass, och vi firade 60 år i år. Min pappa har börjat i brasset också, han spelar nu andra baryton. I mars hade vi besök av Russel Gray, kornettist och dirigent från Skottland. Han är en av världens bästa. I november fick vi besök av Roger Webster, en av världens mest ledande kornettsolister. I samband med det hade vi en jubileumsmiddag i Lidakyrkan, Västerhaninge som är vår hemmaplan. Vi har egen elevverksamhet, där jag dirigerar en av två orkestrar. "Min" orkester åkte ner till Svenska BrassbandFestivalen i Värnamo i börajn på november. Av 9 deltagande band hamnade vi på delad fjärde plats. Jag har även hoppat in som vikarierande lärare för eleverna, som får lektioner på något av brassintrumenten.
Sorg. Tre nära gick bort under sommaren. Farfar 94 år och morfar 81 år gick båda bort i sjukdom med två dagars mellanrum. Väldigt fina begravningar i Bromma Kyrka resp Norra begravningsplatsen. Men det västa, min vän Dick 48 år, som även spelade i brasset gick bort i mitten på juli. Hela brasset samlades och spelade på hans begravning.
Nu i december gick min vän Roffe 75 år bort, även han i sjukdom. Han såg mig som sin hemliga dotter, och visade gärna sina vänner att han hade mig som bakgundsbild på mobiltelefonen. Även han fick en fin begravning, på Skogskyrkogården.
Jul och nyår. Julafton firades hemma hos mig med Jonas, hans mamma, min pappa och bröderna Klas och Kristian. Mycket god mat och jultårta. Den 23 dec hade vi lilla julafton hemma hos Katarina och hennes sambo Micke. Där var också pappa, och alla syskonen Krister, Kristina, hennes son Henrik, Klas, Kristian och så jag och Jonas. Även Mickes dotter med sambo var där. En massa paket blev det! På juldagen åkte jag och Jonas upp till Valbo, Gävle, för att fira det sista av julen med hans pappa Anders, farmor Helwi, faster Bigge och kusinerna Tosse och Joakim.
Nyårshelgen firar jag och Jonas med Anders i huset i Ugglarp. Vi planerar att stanna över trettonhelgen, och måste såklart hinna med åtminstone en resa bort till Gekås, Ullared.
Framtidsplaner. Jag och Jonas har det väldigt bra! Just nu håller jag på att flytta hem till hans tvåa på 47 kvm i Segeltorp, med promenadavstånd till IKEA i Kungens kurva. Äntligen ska jag bli av med min stora och dyra lägenhet i Skogås. Vi har tittat ut en säng och garderob på IKEA, och Jonas håller på att titta ut en bil han tycker att jag ska ha.
Kommentarer
Trackback
