Vi sa ett ord var
En rolig lek som vi gjort mycket på våra läger och nere i Afrika. Så det var ju klart att vi skulle göra leken igen även detta läger. Det var jag, Sara W, Frida, Issan, Pia, Mikael och Danni som var med. Det går ut på att skapa meningar och en berättelse genom att säga ett ord var. Det måste vara riktiga meningar. Vi hade i alla fall väldigt roligt! :)
Flodhästen hette Karl-Bertil Agnestig och hade fyra barn med krokodilen Anna. Anna hade också fula tår med en stor struts på. Strutsen Avenbok som hette Anders i efternamn. Cassandra var även ful som Anna.
Kakor och bullar med saft och fat är en härlig delikatess. Begravningsentreprenören Sjunk-Axel flög också kistor mellan urnorna och begravningskapellet jobbade kanske dygnet runt.
Strutshanen Långben dansade fort med flamingon som hette Rosa-de-Lux.
Rosa-de-Lux gillade att sova på fot. Foten jobbade aldrig mer än den hönan.
Rosalinda hette hennes arvedel. Arvedelen hindrade babianungen att äggäta urnor. Babianen Krakow åkte långsamt med oss för att orken tog slut.
Minnaretsfrisupphållaren behövde inte flagga. Babianhonans dotter Georgina sprang inte fort men hon åt desto mer än babianen. På toa sket babianungen men toaletten luktade krakelering och bastubajsbadaren blev inte nedstänkt med babianbajs tack och lov.
Byggnaden Gripsholms slott påminde om Ros-Anders härliga toalett tyvärr. Slottsspöket Fabian Hålöga skrek men ljudet tystnade inte alls idag på slottet. Vallgravarna spriddes blodfyllda utav spöken och skelettmarmelad. Viavyavampagymsteget spred inte härliga ormar till. Bombard16 köpte inte ljudet med brassbandet fick nog cykel och moped på köpet. Kilemanjaroalprosen är inte vit utan grön och svartrotad. Rosen hittades aldrig mer tyvärr sade Per-Åke men Gud hade tillräckliga besvär utan dess ros.
